KBT står för Kognitiv Beteende Terapi. KBT utgår från att en persons tankar, beteenden och känslor hänger samman och går att påverka och förändra. I KBT jobbar man med att lära om och förändra tankemönster och beteendemönster. Det finns ofta ett konkret mål med behandlingen, och man får arbeta med hemuppgifter mellan mötena. Kognitiv beteendeterapi går ut på att förändra tankar, känslor och beteenden som hindrar dig i ditt liv. Behandlingen syftar till att du ska kunna förändra din vardag, och må bättre på sikt.

Inom traditionell beteendeterapi (tillsammans med en terapeut) börjar man ofta med att göra en så kallad beteendeanalys av de situationer man upplever som problematiska. Där tittar man på hur tidigare inlärning kan ha bidragit till problemen och hur man ska lära sig nya strategier som fungerar bättre.

Genom KBT ställer man frågor som:

• Vem är du? Hur lever du?
• Varför har du blivit den du är?
• Varför lever du det liv du lever?
• Identifiera dina begränsande övertygelser
• Hur är ditt förhållande till dig själv?
• Gör upp med dina hjärnspöken
• Inställning, beteende, attityder
• Självbild, självkänsla, självförtroende
• Din livssyn och värdegrund
• Inventering av nuvarande livssituation
• Livssyften, meningsfullhet

ACC står för Acceptance and Commitment Coach. ACC är en terapiform som manar oss att ställa existentiella frågor om vad vi vill med våra liv. ACC används i dag brett inom coaching, psykoterapi och personlig utveckling då syftet med ACC är att leva ett meningsfullt liv utifrån individens egen värden.

Ämnen som diskuteras kan vara:

• Acceptans
• Kontakt med nuet
• Observerande jag
• Värderad riktning
• Värderingar
• Målstyrning
• Byte av sanning
• Byte av verklighet
• Ändamålsenligt handlande
• Nulägesbeskrivning
• Medveten närvaro
• Mindfulness
• Meditiation

Fokusområden inom KBT och ACC:

• Mental träning, tankens kraft
• Förbättra självbild och självkänsla
• Hur tänker och känner du egentligen?
• Vet du hur du tänker och känner?
• Du är vad du tänker och känner
• Lär sig styra tankar och känslor
• Vårt mentala kraftverk
• Att lära sig tänka rätt/annorlunda
• Vilken är din verklighet?
• Vilken är din sanning?
• Min tidslinje

Målet med KBT och ACC

I KBT arbetar man med att förändra de tankar, känslor och handlingsmönster som leder till att patienten mår dåligt. KBT är en aktiv terapiform där patient och terapeut gemensamt arbetar med patientens problem. I KBT tänker man att patienten är expert på sina egna problem och fokus ligger på det som händer här och nu i patientens liv. KBT är också en evidensbaserad terapi och med det menas att alla tekniker som används är vetenskapligt utprövade för att ge så bra resultat som möjligt.

Upplägg

KBT ges oftast som en korttidsterapi, dvs i de flesta fall mellan 1-20 sessioner. Under de inledande samtalen försöker man att avgränsa ett tydligt mål som patient och terapeut gemensamt ska arbeta med hjälp av olika KBT tekniker.

KBT HISTORIK

KBT har sitt ursprung i både kognitiv terapi och i beteendeterapi.

Beteendeterapin, med förgrundsfigurer som B.F. Skinner och John Watson, uppkom som en kritik mot psykoanalysen. Man menade att psykoanalysen fokuserade alltför mycket på inre processer som man egentligen inte kunde veta något om. Inom beteendeterapin utgick man istället från observerbara beteenden vilka man försökte påverka med olika inlärningspsykologiska upptäckter som bl.a. klassisk och operant betingning.

Den kognitiva terapin grundades av psykoanalytikern Aaron Aaron Beck på 60-talet. Beck observerade att patienternas problem ofta grundades i olika felaktiga antaganden om sig själva, om andra och om omvärlden. Utifrån detta utvecklade Beck en terapiform för att direkt kunna förändra dessa tankar genom sk. kognitiv omstrukturering.

Begreppet KBT eller kognitiv beteendeterapi uppkom på 80-talet och kan syfta till allt ifrån ren beteendeterapi till Becks kognitiva terapi.
Under senare år har den s.k. tredje vågens beteendeterapi som delvis är en återgång till den ursprungliga beteendeterapin men med inspiration från buddhistiskt tänkande med tekniker som mindfulness och acceptans. Detta kallas också för ACC, eller Acceptance and Commitment Coaching.

Bakomliggandeteori

Även om KBT främst grundar sig på empirisk forskning så baseras mycket av de tekniker man använder sig av inom KBT på olika teorier. De största teorierna inom KBT är inlärningsteorin som utformats av bl.a. B.F. Skinner samt olika kognitiva teorier.

Inlärningsteori

Inlärningsteorin handlar om hur människan lär sig saker. Den enklaste formen av inlärning är klassisk betingning som är en form av inlärning där ett stimuli (sinnesintryck) kopplas ihop med ett annat sinnesintryck. I ett klassiskt experiment av Pavlov experiment på hundar.
En annan form av inlärning är instrumentell inlärning även kallad operant betingning. Det handlar om att öka beteenden som leder till belöning och minska eller helt sluta med beteenden som leder till bestraffning. Det är alltså konsekvenserna som styr vårt handlande.

Kognitiv teori

Kognitiv teori utgår från att psykologiska problem uppkommer av att en person har olika dysfunktionella grundantaganden eller scheman om jaget och omvärlden. Dessa grundantaganden påverkar i sin tur hur personen uppfattar och tolkar omvärlden. Har man grundantagandet att man själv är värdelös och inkompetent så reagerar man kanske annorlunda än om man hade grundantagandet att man var kompetent och värdefull.
Källa för historiken: Wikipedia, www.kbt.se