AKILLESTENDINIT
Akillestendinit, akillestendinos eller hälseneinflammation
Diagnoskod enligt ICD 10: M76.6
Orsak: Det finns flera orsaker till dessa besvär, exempelvis:
- Överbelastning av senan.
- Upprepade småtrauma.
- Inflammation i underliggande slemsäck.
- Tryck från illasittande sko.
- Otränad individ med metabolt syndrom inklusive höjt kolesterol, där nedsatt blodcirkulation i artärer kan vara orsaken.
- Akut “inflammation” efter överansträngning eller trauma (tendinit).
- Kronisk “inflammation” vid långvarig, ensidig eller upprepad belastning (tendinos). Eventuellt finns här en bakomliggande partiell ruptur. Vid tendinos föreligger inte inflammation i senan, utan det handlar om degeneration efter mikrorupturer.
- Kan även vara entesopati som del i spondylartrit.
Man bör komma ihåg att smärtskapande nerver finns fr.a. just utanför senan och inte inne i senan.
Symtom: Smärta vid belastning av hälsenan. Svullnad, ömhet och ibland knaster i senan (även kallat krepitationer) och stelhet fr.a. morgonstelhet. Ibland finns även vilovärk.
Status: Ömmande (vid palpation) förtjockning kring själva senan/senskidan. Smärta vid stående på tå. Vid peritendinit noteras krepitationer vid rörelse.
Differentialdiagnos: Underbenstrombos, gastrocnemiusruptur, hälseneruptur, entesopati vid spondartrit.
Behandling:
- Tryckvågsbehandling eller stötvågsbehandling och om forskning gällande denna behandlingsform kan du läsa om HÄR, HÄR och HÄR
- För idrottare gäller reducerad träningsmängd och träningsbelastning om den påverkar besvärsbilden.
- Korrigering av utlösande faktorer såsom felställning av foten via lämpliga skoinlägg, ev. mjuka hälkuddar.
- Icke-steroida antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel (NSAID).
- Stretching av senan och anpassad styrketräning.
- Klackförhöjning om 10 -20 mm (effektiv höjdskillnad mellan häl och framfot) kan till en början hjälpa till att avlasta senan.
- Excentrisk vadmuskelträning är effektivt för icke- elitidrottare: Stå med främre delen av foten på en trappa, bänk eller motsvarande. Sänk långsamt ner kroppen (anspänning under samtidig förlängning av muskeln – “omvänd tåhävning”). Därefter hävs foten upp med hjälp av friska benet. Detta görs 3 x 15 gånger med rak knäled och lika många gånger med böjd, två gånger om dagen 7 dagar/vecka under 12 veckor. Träningen gör och får göra ont till en början. Stretching efter träning upplevs oftast lindrande. Symtomförbättring noteras oftast efter cirka 6 veckor, men träningen måste fortsätta även efter detta, d.v.s. upp till 6 månader. Hälsenebelastande fysisk aktivitet kan fortsätta under träningen. För icke- elitidrottare har nämnda träning i praktiken ersatt kirurgi.
- För elitidrottare kan kirurgiska ingrepp ibland komma i fråga.