Radial tryckvågsbehandling
Radial tryckvågsbehandling
Tryckvågsbehandling
Är en vetenskapligt utvärderad och beprövad behandlingsform som ger bevisad effekt på en mängd skador och besvär, vilka ibland drabbar kroppens senor och muskler.
Radial tryckvågsbehandling, radial extracorporeal shockwave therapy och stötvågsbehandling är alla namn på samma behandlingsmetod som förkortas rESWT. Den är en vetenskapligt utvärderad och beprövad behandlingsform som ger bevisad effekt på en mängd skador och besvär, vilka ibland drabbar kroppens senor och muskler. Den forskning som är gjord idag visar på mycket goda resultat med mellan 65 % till 95 % förbättring, vid behandling av långdragna muskel- och senbesvär som plantarfascit/hälsporre, hälseneinflammation, tennisarmbåge eller axelbesvär.
Historik
Stötvågsbehandling har använts inom sjukvården sedan 1980 talet. Då sprängdes den första njurstenen med hjälp av stötvåg. Behandlingen av njursten krävde tidigare ett kirurgiskt ingrepp och relativt lång eftervård. Idag är stötvågsbehandling förstahandsvalet.
Under 1990-talet har metoden vunnit mark inom s.k. muskuloskeletala besvär och skador. Det är framför allt besvär med muskelsenor, s.k. tendinopatier, som de senaste femton åren framgångsrikt behandlats med stötvågsbehandling. Man har även funnit bevis för att frakturläkning och läkning av hudskador/bensår har effekt av behandlingen.
Inom idrottsmedicinen användes stötvåg för första gången av den tyska olympiatruppen under OS 1996.
Idag rekommenderas stötvågsbehandling inom ortopedin ofta före kortisoninjektioner och kirurgi då effektiviteten är så hög och biverkningarna så få. Vävnaden tål belastning snabbare och idrottaren undslipper viloperiod och tidskrävande återuppbyggnad/rehabilitering före tävlingsåtergång.
Hur fungerar tryckvågsbehandling eller stötvågsbehandling?
Vi på HälsoCentrum använder enbart en maskin ifrån Schweiziska Electro Medical Systems (EMS) kallad Swiss Dolor Clast®. Genom ett munstycke som kallas applikator, går stötvågor som uppstår genom lufttrycksgenererade mekaniska slag. Behandlingen ökar den metaboliska aktiviteten i vävnaden och stimulerar kroppens eget läkningssystem. Ökad blodcirkulation och näringstillförsel samt att en ny inflammation startas, vilket är kroppens naturliga reaktion vid läkning och reparation.
Det finns forskning som visar att effekten även beror på nedbrytning av den s.k. neovaskulariseringen.
Om stötvågsbehandlingens effekt på neovaskulering
Vid långvariga besvär i patellarsenan (som sitter fast på knäskålens undersida) och akillessenan, har man funnit nybildning/inväxt av blodkärl och nervändar som normalt inte skall finnas där. Detta kallas neovaskulering och är något som förefaller bidra till kroniska besvär. En reducering av dessa kärl har visats som effekt av stötvågsbehandlingen. Vid besvär med s.k. kalkinfällning i muskelsena, har man kunnat visa att stötvågorna bryter ned kalken som då kan föras bort på naturlig väg.
Kalkinfällning i muskelsena (kalkaxel) – före och efter stötvågsbehandling.
Hur går en behandling till?
Innan behandlingen påbörjas, tas anamnes/sjukhistoria där patienten får berätta om sina besvär. Därefter görs alltid en ortopedmedicinsk undersökning för att säkerställa rätt diagnos. Vet man inte vad som orsakar besvären är risken stor att effekten av behandlingen uteblir.
Behandlingsprocedur
Från en kompressor genereras s.k. pneumatisk energi vilken överförs via en löpande kula till ett munstycke (även kallat applikator) som i sin tur genererar stötvågor ner mot den skadade vävnaden. Stötvågornas frekvens och kraft anpassas efter diagnos och individ. En kontaktgel mellan hud och applikator används för att underlätta spridningen av impulserna/slagen.
Hur lång tid tar en stötvågsbehandling och hur många behandlingar rekommenderas?
Man räknar antalet impulser/stötar, som apparaturen ger. Mellan 1000-5000/behandling är vanligt beroende på vad som behandlas. Själva behandlingen tar ca 5 – 10 min. En behandling per vecka är en vanlig dos. I vetenskapliga studier och i praktiken har det visat sig att vissa individer reagerar med total utläkning redan efter en enstaka behandling. Vanligtvis behöver de flesta 2-5 behandlingar för att få ett mer bestående och tillfredsställande resultat.
I vissa fall låter resultaten vänta på sig, men man skall inte misströsta. Stötvågsbehandlingen har startat en läkningsprocess som fortgår också efter avslutad behandling.
Att tänka på före, under och efter en stötvågsbehandling.
Man bör avstå från intensiv fysisk aktivitet och belastning av behandlad vävnad det närmaste dygnet efter en behandling.
Man kan behöva vara försiktig med parallella behandlingar, i synnerhet inte kortisoninjektion. Antiinflammatoriska läkemedel eller blodförtunnande medicinering är relativa kontraindikationer. Personer med hjärtbesvär, ökad blödningstendens samt gravida skall inte behandlas med stötvåg. Antiinflammatorisk medicin bör helst inte ha intagits de senaste 5 dagarna före behandling och bör helst undvikas under pågående eller direkt efter avslutad behandling.
Hur känns behandlingen?
Stötvågsbehandling är en relativt aggressiv behandlingsform och kan av vissa upplevas som något smärtsam. Obehaget upphör dock så fort apparaten stängs av. Själva behandlingen tar sällan mer tid än några minuter och upplevs så gott som alltid som uthärdlig eller utan problem.
Biverkningar är ovanliga, men för vissa uppstår ibland ett mindre blåmärke i behandlingsområdet. Likaså kan man ibland få något ökade besvär ett par dagar efter. Receptfria värktabletter brukar i de flesta fall då vara tillräckligt.
Stötvågsbehandling utförs av HälsoCentrums kiropraktorer.
Radial tryckvågsbehandling, radial extracorporeal shockwave therapy och stötvågsbehandling är alla namn på samma behandlingsmetod som förkortas rESWT. Den är en vetenskapligt utvärderad och beprövad behandlingsform som ger bevisad effekt på en mängd skador och besvär, vilka ibland drabbar kroppens senor och muskler. Den forskning som är gjord idag visar på mycket goda resultat med mellan 65 % till 95 % förbättring, vid behandling av långdragna muskel- och senbesvär som plantarfascit/hälsporre, hälseneinflammation, tennisarmbåge eller axelbesvär.
Historik
Stötvågsbehandling har använts inom sjukvården sedan 1980 talet. Då sprängdes den första njurstenen med hjälp av stötvåg. Behandlingen av njursten krävde tidigare ett kirurgiskt ingrepp och relativt lång eftervård. Idag är stötvågsbehandling förstahandsvalet.
Under 1990-talet har metoden vunnit mark inom s.k. muskuloskeletala besvär och skador. Det är framför allt besvär med muskelsenor, s.k. tendinopatier, som de senaste femton åren framgångsrikt behandlats med stötvågsbehandling. Man har även funnit bevis för att frakturläkning och läkning av hudskador/bensår har effekt av behandlingen.
Inom idrottsmedicinen användes stötvåg för första gången av den tyska olympiatruppen under OS 1996.
Idag rekommenderas stötvågsbehandling inom ortopedin ofta före kortisoninjektioner och kirurgi då effektiviteten är så hög och biverkningarna så få. Vävnaden tål belastning snabbare och idrottaren undslipper viloperiod och tidskrävande återuppbyggnad/rehabilitering före tävlingsåtergång.
Hur fungerar tryckvågsbehandling eller stötvågsbehandling?
Vi på HälsoCentrum använder enbart en maskin ifrån Schweiziska Electro Medical Systems (EMS) kallad Swiss Dolor Clast®. Genom ett munstycke som kallas applikator, går stötvågor som uppstår genom lufttrycksgenererade mekaniska slag. Behandlingen ökar den metaboliska aktiviteten i vävnaden och stimulerar kroppens eget läkningssystem. Ökad blodcirkulation och näringstillförsel samt att en ny inflammation startas, vilket är kroppens naturliga reaktion vid läkning och reparation.
Det finns forskning som visar att effekten även beror på nedbrytning av den s.k. neovaskulariseringen.
Om stötvågsbehandlingens effekt på neovaskulering
Vid långvariga besvär i patellarsenan (som sitter fast på knäskålens undersida) och akillessenan, har man funnit nybildning/inväxt av blodkärl och nervändar som normalt inte skall finnas där. Detta kallas neovaskulering och är något som förefaller bidra till kroniska besvär. En reducering av dessa kärl har visats som effekt av stötvågsbehandlingen. Vid besvär med s.k. kalkinfällning i muskelsena, har man kunnat visa att stötvågorna bryter ned kalken som då kan föras bort på naturlig väg.
Kalkinfällning i muskelsena (kalkaxel) – före och efter stötvågsbehandling.
Hur går en behandling till?
Innan behandlingen påbörjas, tas anamnes/sjukhistoria där patienten får berätta om sina besvär. Därefter görs alltid en ortopedmedicinsk undersökning för att säkerställa rätt diagnos. Vet man inte vad som orsakar besvären är risken stor att effekten av behandlingen uteblir.
Behandlingsprocedur
Från en kompressor genereras s.k. pneumatisk energi vilken överförs via en löpande kula till ett munstycke (även kallat applikator) som i sin tur genererar stötvågor ner mot den skadade vävnaden. Stötvågornas frekvens och kraft anpassas efter diagnos och individ. En kontaktgel mellan hud och applikator används för att underlätta spridningen av impulserna/slagen.
Hur lång tid tar en stötvågsbehandling och hur många behandlingar rekommenderas?
Man räknar antalet impulser/stötar, som apparaturen ger. Mellan 1000-5000/behandling är vanligt beroende på vad som behandlas. Själva behandlingen tar ca 5 – 10 min. En behandling per vecka är en vanlig dos. I vetenskapliga studier och i praktiken har det visat sig att vissa individer reagerar med total utläkning redan efter en enstaka behandling. Vanligtvis behöver de flesta 2-5 behandlingar för att få ett mer bestående och tillfredsställande resultat.
I vissa fall låter resultaten vänta på sig, men man skall inte misströsta. Stötvågsbehandlingen har startat en läkningsprocess som fortgår också efter avslutad behandling.
Att tänka på före, under och efter en stötvågsbehandling.
Man bör avstå från intensiv fysisk aktivitet och belastning av behandlad vävnad det närmaste dygnet efter en behandling.
Man kan behöva vara försiktig med parallella behandlingar, i synnerhet inte kortisoninjektion. Antiinflammatoriska läkemedel eller blodförtunnande medicinering är relativa kontraindikationer. Personer med hjärtbesvär, ökad blödningstendens samt gravida skall inte behandlas med stötvåg. Antiinflammatorisk medicin bör helst inte ha intagits de senaste 5 dagarna före behandling och bör helst undvikas under pågående eller direkt efter avslutad behandling.
Hur känns behandlingen?
Stötvågsbehandling är en relativt aggressiv behandlingsform och kan av vissa upplevas som något smärtsam. Obehaget upphör dock så fort apparaten stängs av. Själva behandlingen tar sällan mer tid än några minuter och upplevs så gott som alltid som uthärdlig eller utan problem.
Biverkningar är ovanliga, men för vissa uppstår ibland ett mindre blåmärke i behandlingsområdet. Likaså kan man ibland få något ökade besvär ett par dagar efter. Receptfria värktabletter brukar i de flesta fall då vara tillräckligt.
Stötvågsbehandling utförs av HälsoCentrums kiropraktorer.